Sambal Olek! på er allihopa…
Var på café med en dam idag. Lite slitna efter en festlig helg lekte vi fotoexperiment med min lilla Samsungkamera.
Jag tycker att dessvärre håller inte kameran riktigt måttet. Man vill liksom bara leka med bilderna i Photoshop när men kommer hem…
Lugnz i lungzi!
På fredagen tog jag och kusin Calle hans Volvo och åkte till Skummeslöv.
Färden ner tog lite över sex timmar men vi hade trevligt i bilen – pratade och lyssnade på tung musik. När vi kom fram vankades det sill o potatis. Att det fanns snaps med i bilden behöver jag väl knappast nämna…
På lördagen vaknade alla tidigt och vi begav oss i samlad trupp mot hallandsåsen där vi hade bokat en fartfylld aktivitet. Sommarrodel.
14 kusiner plus barn och föräldrar dundrade i tur-o-ordning ner för den blanka rännan på sina slädar. Mellan 50-60 km/tim kunde man komma upp i och det känns fasansfullt snabbt när man sitter så nära marken. Jag vägrade så klart att använda bromsen vilket resulterade i en ganska bra tid (1:25:66) men en del skrubbsår på knän och axlar. Jag vann inte tävlingen men kände att jag nog kom typ fyra. Calle och Mattias kom före mig – den som vann kom ner på tiden 1:17:22 och det är nästan overkligt snabbt.
Efter rodeln begav vi oss till en trevlig restaurang mitt ute i ödemarken där vi spelade frisbee-golf, tipspromenad och en del andra lekar. Och så mat och dryck förstås!
Det var helmysigt och alla verkade nöjda med dagen utom en del av de gamla och ett par tonåringar som nog hellre hade umgåtts med sina egna vänner där hemma. På kvällen kom några av tjejkusinerna över till min mammas stuga och vi festade och skrattade så att jag fick kramp i magen. Lennart var i högform och berättade historier. Vinet flödade.
På söndagen var vi ganska tunga i kroppen både jag och Calle och vi kom inte iväg mot Stockholm förrän framåt tolv-ett-tiden. Färden hem gick snabbare än färden dit och jag somnade ett par gånger vilket jag fick dåligt samvete för gentemot Calle som var lika bakis som jag. Nu är det måndag och jag känner mig nöjd och laddad inför en ny vecka. Lite öm i njurarna kanske…
Söderhallarna invigdes den 25 september 1992. Huset är ritat av arkitekten Bo Kessel och består av två huskroppar med skilda yttre utseenden. Saluhallsbyggnadens fasad är klädd i glas, medan Björkhallshuset har en gul sandstensfasad, invändigt präglas båda hallarna av ljus och rymd. Huskropparna är sammanlänkade av en glasad huvudentré i flera plan
Mellan de upptornande glaspanelerna huserar Systembolagets enda civiliserade butik i hela Stockholm. Vinbutiken. Där handlar man över disk av kunnig och lättsamt humoristisk personal. Sortimentet är begränsat till vin och öl.
Här inhandlar jag en flaska Raimat Abadia (Spanien) för 89:- innan jag går till biografen en trappa ner. Det är Prince of Persia som hägrar.
17:e maj verkar vara mycket viktigare för norrmännen än 6:e juni är för svenskarna och konstigt är väl inte det. De har ju en anledning att fira i motsats till svenskarna. Vi vill bara ha ännu en anledning till att supa legitimt. Helst ska alla helgdagar infalla på torsdagar för då blir fredagen automatiskt en ”klämdag” för den arbetande svensken. Det innebär även att onsdagen före nämnda helgdag inte räknas som en hel arbetsdag. Eftersom det är helgdag dagen efter måste svensken sluta strax efter lunch. Det är lika bra. Ingen gör något vettigt de där sista fyra-fem timmarna ändå… Svensken hinner tryggt till Systembolaget, hem till bastun och är snorfull före 18:00.
17:e maj i Kungsträdgården
fotograf: Michael Jensen
"Vill ni blåsa i farbrors tuba?"
Här i stockholm verkar det vara ”varannan-dags-väder”. Kanske för att det alltid är soligt på min födelsedag. Dessvärre så jobbar jag ju på min dag detta år men att solen skiner är ju ändå smickrande. Jag ska fixa en tårta till jobbet så att det ändå känns lite festligt. Trots allt hade jag ju firat min födelsedag ensam om jag inte hade arbetat.
Det får mig att inse hur ensam jag egentligen är.
Tog en promenad – stråket: Götgatan – Medborgarplatsen – Kägelbanan – Gondolen, och drack ett glas vin (på varje öppet ställe på vägen). Tur jag hade kameran med mig. Här är en bild från Katarinahissen.
Foto: Michael Jensen - 2010
Anländer sent på eftermiddagen, Kristi himmelsfärdsdag. Ett par norskor håller på att checka ut och jag står och väntar en bit ifrån desken. Jag har druckeit ett par öl i solskenet och känner mig förlägen över min lätta salongsberusning. Jag ser mig omkring och upptäcker spännande konst på väggarna. Enorma läderfåtöljer huserar i ett hörn. Likt kungatroner reser de sig en manshöjd upp och skimrar i sitt mörka läderljus. Norskorna går och jag checkar in.
Uppe på rum 401 tar jag fram en medhavd flaska mousserande. Jacobs Creek – Chardonnay och en flaska gin. Det finns inget kylskåp så jag fyller papperskorgen med vatten men det blir inte riktigt kallt. Jag går ner till baren och ber om en vinkylare och en kanna is. Jag vill ha en drink men portieren är ensam på hotellet och hon kan inte göra drinkar upplyser hon. Jag får nycklarna till baren och fria händer att blanda vad jag vill. Det blir en stor Manhattan. (vad annars?)
Kvällen fortlöper med bubbel, drinkar, trerätters på Bishops Arms, öl, vin, mer bubbel, gin´tonics och framåtstupa sidoläge…
Blir väckt tidigt och går ner och äter frukost. Yoghurt, äggröra, bacon, juice, kaffe, keso, färskost på grovt bröd. Tillbaka till rummet och somnar igen. Sover till 13.30 – duschar och checkar ut. Dags att åka till jobbet….
Efter en rejäl frukostsmörgås på caféet i Skogås centrum strålade solen på min bottenfrusna själ och tinade upp en melodi som legat i ide sedan 25 år tillbaka.
”Vitsippan ute i backarna står, niger och säger att nu är det vår…”
photo - Michael Jensen
Livet känns enkelt och behagligt igen. Kanske kommer jag att överleva även detta förbannade år? Sätter mig och lyssnar på Arto Paasilinnas ”Livet är kort Rytkönen lång” och dricker en Mariestad på altanen. Rivningskillarna river upp parkettgolv och diskuterar möjligheterna till en tidig hemgång idag.
Det är ju ändå dag före helgdag.
Hantverkarlogiken lockar fram ett leende och jag undrar tyst om jag skulle tänkt likadant som byggjobbare.
Ska till jobbet idag och köra en 12-timmars. Från tolv till tolv…
Det blir först brunch för stockholmspatrasket. Senare kommer fekalierna från Söder och besudlar borden med betongdamm och burdusa beteenden. Brådskande bestyr.
Så här der dagen ut utanför mitt fönster….
