Vaknade helt vimmelkantig efter personalfest och en vaken natt. Dennis hade SMS:at att det var konsert på Grönan, Freddie Wadling, och han ämnade närvara vid detta event. Han tyckte jag skulle göra likadant så jag kastade mig i duschen och efter tolv minuter var jag på väg till pendeltåget.
Jag kom till Slussen och satte mig på Djurgårdsfärjan. Framför mig satt Pernilla August med en väninna. Jag hade solglasögon på mig så jag kunde stirra obekymrat på henne. Jag tänkte att hon faktiskt var ganska bra i Star Wars. Hon kände mina blickar och började studera mig medan hennes väninna pladdrade på om något problem hon hade. Det kändes lite magiskt en stund och jag undrade hur det skulle vara att leva tillsammans med en äldre kvinna som dessutom är världskändis. Sen var vi framme och jag kom fram till lilla scenen precis lagom för att hinna köpa en öl, ett glas vin och en fyra Fernet. Den sistnämnda svepte jag direkt i baren. Bakom mig lufsade Freddie ner på scenen via en bakdörr. Han såg ut som en sliten björn.
Spelningen bestod av diverse covers som han gjort om för att bättre passa hans depressiva audiouniversum. Det var rått, nedstämt och vibrerande. Innerligt.
Efter konserten gick vi till Skeppsbar där Dennis i vanlig ordning kom i klameri med dörrvakten. Vi gick till McD och svullade i nattmeny.
